Kroppen
http://village.fortunecity.com/equality/344/kropp.txt
Kroppen
1. Hj�rnan
2. Syn och h�rsel
3. Hj�rtat och blodet
4. Ryggm�rgen och reflexer
5. Musklerna
6. Lungorna
7. Lungsjukdomar och st�mband
8. H�r och naglar
9.
10. Immunf�rsvaret
1. Hj�rnan
Den matematiska och konstn�rliga hj�rnhalvan
Vi har 2 stycken olika hj�rnhalvor. En v�nster och en h�ger hj�rnhalva som var och en har olika egenskaper. Den v�nstra beskrivs oftast som optimistisk och pratsam. Den har d�rf�r l�tt f�r matematik och att tala, l�sa och skriva. H�ger halvan d�remot uttrycker sig inte i tal och skrift utan kan ist�llet sjunga, rita, m�la och den har �ven en mer dr�mmande och fantasifull l�ggning. De b�da hj�rnhalvorna skiftar information via hj�rnbalken och kan p� s� s�tt komplettera varandra. V�ra personligheter p�verkas bl.a. av vilken hj�rnhalva som �r mest dominant.
Hj�rnans olika delar
De b�da hj�rnhalvorna �r hopkopplade med miljontals nervtr�dar som l�per genom hj�rnbalken. Hj�rnan best�r som mest av hj�rnceller. Storhj�rnans nervceller har sina cellkroppar samlade n�ra ytan i den gr� barken. Eftersom hj�rnan �r veckad har den en stor yta och allts� plats f�r m�nga cellkroppar. Inuti den gr� barken finns vit substans. Den inneh�ller nervcellernas l�nga utskott. Det �r den gr� barken som "t�nker" och lagrar minnen. Det sker med hj�lp av miljarder celler som �r hopkopplade till ett enormt n�tverk.
Hj�rnan styr delar av kroppen
Varje sinne ( syn, h�rsel, k�nsel m.m.) har ett centrum i storhj�rnans bark. Inom dessa omr�den tolkas signalerna fr�n sinnes organen och blir till medvetna intryck. Det �r allts� hj�rnan som g�r s� att vi kan uppleva bilder och ljud. Om t.ex. Syncentrum skulle skadas kan man bli blind, �ven fast sj�lva �gonen �r friska. Fr�n ett annat omr�de som kallas r�relsecentrum utg�r signaler till de muskler som vi kontrollerar med v�ran vilja dvs skelettmusklerna. Om man skulle skada n�got inom r�relsecentrum skulle det medf�ra att motsvarande muskler f�rlamas.
Hur alkohol p�verkar hj�rnan
N�r hj�rnstammen p�verkas av alkohol blir man tr�tt och somnar l�tt. Om man har en alkoholhalt i blodet p� 3-4 promille s� intr�der total medvetsl�shet. Om man f�r i sig ca. 5 promille kan hj�rnstammen bli s� bed�vad att hj�rtverksamheten och andningen upph�r och d� d�r man under s�mnen. Efter en l�ng tids missbruk �r det vanligt med hj�rnskador. Hj�rnan skrumpnar p.g.a. att hj�rncellerna d�r. Konsekvenserna blir att du kan f� minnesf�rlust, s�mre balans, s�mre muskelkontroll, synrubbningar, �lmage och personlighetsf�r�ndringar.
Huvudv�rk
N�r man har huvudv�rk s� �r det inte hj�rnan som v�rker eftersom nervv�vnaden i hj�rnan inte �r sm�rtk�nslig. Orsaken �r att blodk�rl i eller utanp� kraniet �r utvidgade. Fr�n de utsp�nda k�rlv�ggarna och fr�n den omgivande v�vnaden kommer d� sm�rtan. Det h�nder ganska ofta att huvudv�rk orsakas av sp�nda muskler i nacken och ansiktet. Felaktig arbetsst�llning resulterar ofta i sp�nningar i nackmusklerna. Man kan f� huvudv�rk i pannan om man har fel styrka p� sina glas�gon. Det �r ocks� vanligt att tr�tthet och brist p� s�mn kan utl�sa tillf�llig huvudv�rk.
Epilepsi
Orsaken till epilepsi beror p� tillf�lliga st�rningar i �verf�ringen av nervimpulser till hj�rnan. Epileptiker drabbas av anfall som oftast best�r av medvetsl�shet och kramper. Den drabbade kan under ett anfall t.ex. f� kramper i tuggmusklerna som kan g�ra att den sjuke biter sig i tungan eller kinderna s� att det b�rjar bl�da i munnen. Efter n�gon minut brukar anfallen g� �ver av sig sj�lv.
Minnet
Det �r alltid l�ttast att l�ra sig saker som man tycker �r roligt. Det beror p� att man upplever de sakerna i samband med starka k�nslor som t.ex. gl�dje. Det finns 2 typer av minnen; korttidsminnet och l�ngtidsminnet. De flesta intryck fr�n omgivningen brukar oftast bara lagras under n�gra f� sekunder i korttidsminnet. Men om n�got upprepas flera g�nger s� blir chansen st�rre att det lagras i l�ngtidsminnet.
Varf�r beh�ver man s�mn?
F�r att kroppens organ ska f� en chans att �terh�mta sig beh�ver man s�mn. S�mnbehovet �r olika fr�n barn till vuxna. Sm� barn beh�ver minst 10 timmar, ton�ringar ca. 8 och vuxnas s�mnbehov �r olika fr�n person till person. Under de f�rsta timmarna �r s�mnen som djupast. D� dr�mmer vi inte. S�mnen blir l�ttare under 4-5 perioder under varje natt och det �r d� vi dr�mmer.
Av: Malin Ohlsson, Andrea N�slund och Sara Edin, 8c
-------------------------------------------------------------------------------------
2. Syn och h�rsel
�gat och �rat
Ljud �r vibrationer eller sv�ngningar som sprider sig i luft och andra �mnen. �rats uppgift �r att �ndra sv�ngningarna till nervimpulser.
�rat best�r av ytter�rat (fram till trumhinnan), mellan�rat (med hammaren, st�det och stigbygeln) och inner�rat (med sn�ckan).
Ljudet hamnar p� �ronmusslan och led in i h�rselg�ngen. L�ngst in i h�rselg�ngen sitter trumhinnan. Bakom trumhinnan finns mellan�rat som har tre h�rselben: Hammaren, st�det och stigbygeln. Mellan�rat �r som en f�rst�rkare eftersom den f�rst�rker trumhinnans sv�ngningar. Stigbygeln sitter vid en hinna som kallas Ovala f�nstret. Genom den f�rmedlas sv�ngningarna till en v�tska som finns i spiralvridna g�ngar i �rat.
De spiralvridna g�ngarna kallas sn�ckan. I den finns h�rselceller som �ndrar sv�ngningarna till nervimpulser.
Trycket i mellan�rat
Det �r viktigt att trycket �r lika stort p� b�da sidorna, om trycket inte �r lika stort s� blir trumhinnan mindre r�rlig och man h�r s�mre.
Det �r �rontrumpeten som g�r s� att trycket �r lika stort p� b�da sidorna. �rontrumpeten �r en kanal som g�r mellan mellan�rat och svalget.
�rats sjukdom
�roninflammation
Bakterier kan komma in i mellan�rat genom �rontrumpeten och orsaka inflammation. D� kan det g�ra ont i �rat p� grund av att trycket v�xer i mellan�rat. Om det bildas var s� kan trumhinnan brista.
Nedsatt h�rsel
Det �r normalt att h�rseln blir s�mre n�r man blir �ldre.
N�r man f�r bullerskador �r det grupper av h�rselceller i sn�ckan som f�rst�rs. En bullerskada kan inte l�kas eller botas. Men det kan hj�lpa lite om man anv�nder h�rselskydd.
Tappar och stavar
I n�thinnan finns tv� typer av sinnesceller, tappar och stavar. P� bilden ser man att ljuset m�ste �ka f�rbi nervtr�darna innan det n�r fram till tapparna och stavarna. Tapparna reagerar p� olika f�rger men de beh�ver ganska mycket ljus f�r att fungera. Stavarna reagerar bara f�r olika grader av ljus och ger svartvitt seende. Det �r stavarna som ger m�rkerseende.
F�rgblindhet
Det finns 3 olika typer av tappar som reagerar f�r bl�tt, gr�nt och r�tt ljus. Om man �r f�rgblind s� saknas en av dom 3 typerna eller s� finns dom i �verskott.
�gat
I Kraniets �gonh�lor ligger �gonen omgivna av fett. �gat �r f�st i �gonh�lans v�gg med hj�lp av 6 muskler som g�r att den kan r�ra sig �t alla h�ll. Inuti �gat finns det en genomskinlig gel�massa som kallas glaskropp, runt glaskropppen finns n�thinnan och den f�ngar upp olika ljus som via synnerven �ker till hj�rnan och omvandlas till bilder. Utanf�r n�thinnan sitter �derhinnan. �derhinnan f�rser �gat med n�ring och syre genom blodk�rl. (som den har mycket av).
Det du ser som �gonvita �r egentligen en stark senhinna som sitter �ver b�de n�t och �derhinnan. P� �gat sitter en pupill som �r en svart rund ring som egentligen �r ett h�l, Pupillen sl�pper igenom ljus och om du st�r i ett m�rkt rum s� blir pupillen st�rre och f�rs�ker sl�ppa in s� mycket ljus som m�jligt.
Runt pupillen sitter regnb�gshinnan Iris den kan ha flera olika f�rger.
F�r att skydda �gonen mot damm och skr�p s� har vi �gonlock och �gon fransar. Bakom �gonlocken finns t�rk�rtlar som bildar t�rv�tska och n�r man blinkar s� sprids v�tskan �ver �gonen och d�dar bakterier. V�tskan som inte anv�nds samlas o t�rkanalerna och t�ms i n�sh�lan.
Balansen
Hj�rnan �r informerad om kroppens l�ge och r�relser f�r att den ska kunna styra skelettmusklerna s� att de h�ller balans p� kroppen.
Det sker med hj�lp av synen och det speciella balans organet i inner�rat.
Av: Annelie Norfall och Lisa �gren, 8c
-------------------------------------------------------------------------------------
3. Hj�rtat och blodet
Hj�rtat
Hj�rtat �r en pump i form av en muskel som pumpar blodet runt i kroppen. S�rskilda celler skickar elektriska signaler som reglerar pulsen, antalet slag per minut. Dessa elektriska signaler kan registreras med speciella instrument, detta kallas EKG.
I vilol�ge ligger pulsen kring 70 och d� pumpar hj�rtat ca 5 liter blod per minut. N�r man anstr�nger sig �kar pulsen och kan d� komma upp i 200.
Hj�rtat �r som sagt en ih�lig muskel som delas av en v�gg i en h�ger och en v�nster halva. Varje halva inneh�ller tv� rum, ett f�rmak och en kammare. F�rmaken tar emot blodet fr�n venerna och kamrarna pumpar ut blodet i art�rerna.
Hj�rtats h�gerhalva pumpar blodet fr�n kroppen till lilla kretsloppet, dvs till lungorna f�r att f� det syrsatt och v�nster halvan pumpar blod fr�n lungorna till stora kretsloppet, dvs genom kroppen.
P� utsidan av hj�rtat sitter kransk�rlen, som f�rser hj�rtats egna celler med syre och n�ring.
I hj�rtat finns tv� system med klaffar som styr blodet �t r�tt h�ll. Mellan f�rmaken och kamrarna finns segelklaffarna och mellan kamrarna och art�rerna sitter fickklaffarna.
Klaffarna kan bara �ppnas i en riktning och sluts om blodet far fel v�g. Om man lyssnar p� hj�rtat h�rs varje hj�rtslag som ett dubbelslag, "dunk-dunk". Ljuden uppst�r d� klaffarna sl�r igen, f�rst sl�r segelklaffarna igen och sen fickklaffarna.
Blodtrycket i art�rerna pendlar mellan att h�gt och ett l�gt v�rde. Det h�gsta v�rdet �r d� hj�rtat pumpar ut blodet och det l�gsta trycket �r d� hj�rtat slappnar av mellan slagen. I vila brukar ton�ringar ha ett h�gsta v�rde p� 120 mmHg och ett l�gsta p� 80 mmHg. Det skrivs 120/80. Blodtrycket �kar n�r man �r aktiv och vid stress. Blodtrycket �kar �ven med �ldern.
f�rstoras
Av: Bj�rn Due, 8c
Blodomloppet
M�nniskans blodomlopp �r indelat i tv� kretslopp, det �r ett litet och ett stort. De lilla kretsloppet f�r blodet mellan hj�rtat och lungorna d�r h�mtar syre och l�mnar koldioxid. I det stora kretsloppet sprids blodet genom hela kroppen d�r syre och n�ring l�mnas till cellerna.
I blodomloppet blandas aldrig syrerikt och syrefattigt blod. D�rmed �r syre transporten mycket effektiv. Det �r en f�ruts�ttning f�r att cellerna ska kunna alstra tillr�ckligt med v�rme och s� vi kan h�lla en h�g och j�mn kroppstemperatur.
En m�nniska har p� ett ungef�r 5 liter blod i sig som pumpas runt av hj�rtat i ett slutet system av blodk�rl.
f�rstoras
Av: Robin Landstr�m, 8c
Blodet
Blodet best�r av en v�tska som kallas blodplasma och i den flyter celler ,s� kallade blodkroppar. Blodkropparna bildas ur en gemensam celltyp i skelettets benm�rg. Det finns tre grupper av blodkroppar, r�da som transporterar syre, vita som deltar i f�rsvaret mot smitt�mnen samt blodkorn .Det �r blodkornen som styr blodets f�rm�ga att levra sig.
Blodplasma
Blodplasman �r en svag gul v�tska som fr�mst best�r av vatten. I plasman transporteras bl.a. vitaminer, hormoner, druvsocker samt avfalls�mnen. Blodplasman inneh�ller dessutom olika proteiner. Det �r proteinerna som p�verkar v�tskebalansen. Mellan blodet och de omgivande v�vnaderna.
De r�da blodkropparna
De r�da blodkropparna �r sm�, skivformade cellerna med en f�rdjupning i mitten. Till skillnad fr�n andra celler saknar de cellk�rna och kan inte dela sig. De nybildas i benm�rgen och lever i cirka 4 m�nader. En m3 blod inneh�ller cirka 5 miljoner r�da blodkroppar. De r�da blodkropparna inneh�ller �mnet hemoglobin som har f�rm�gan att binda syre. Hemoglobinet binder syret n�r det passerar lungorna och transporterar det sedan till cellerna i alla kroppens v�vnader och organ. Det �r hemoglobinet som f�rgar de r�da blodkropparna och d�rmed blodet. Hemoglobinet inneh�ller j�rn. Har kroppen brist p� j�rn s� st�rs nybildningen av hemoglobin. D�rmed f�rs�mras kroppens f�rm�ga att ta till vara syre och man blir tr�tt och blek. Tillst�ndet kallas Anemi ( blodbrist ) Anemi kan �ven ha andra orsaker �n j�rnbrist. Vid normalt tillst�nd har man cirka 150 g hemoglobin per liter blod.
Blodkornen
N�r man sk�r sig s� skadas blodk�rl s� att blod rinner ut dvs. man bl�der. Normalt s� avtar bl�dningen ganska snabbt genom att blod levrar sig och t�pper igen s�ret. Levringen s�tts ig�ng av skadade blodkorn. De s�nder ut ett �mne som startar en serie kemiska reaktioner i blodet. Dessa reaktioner ser till att blodplasmans proteiner stelnar och bildar tunna tr�dar. Det f�ngar snabbt upp blodkroppar som fastnar i maskor. P� s� s�tt bildas blodlever som kan t�ppa igen bl�dande s�r.
De vita blodkropparna
Trots att huden och slemhinnorna utg�r effektiva ,yttre f�rsvarsmurar letar sig alltid n�gra bakterier, virus och fr�mmande �mnen in i kroppen, de kan t.ex. komma genom s�r, huden, genom maten, inandningsluften eller vid sexuellt umg�nge. N�r fienderna har tagit sig genom kroppens yttre f�rsvar s� aktiveras det inre, de s� kallade vita blodkroppar. Det finns olika typer av vita blodkroppar. Det finns t.ex. �tarceller som �ter upp fienderna. Andra vita blodkroppar sprider motgift s� kallade antikroppar. �tarcellerna genoms�ker st�ndigt blodbanorna p� jakt efter n�got fr�mmande. De kan �ven tr�nga igenom blodk�rlens v�ggar f�r att jaga ute bland cellerna, i v�ra v�vnader. �tarcellerna har f�tt sitt namn av den enkla anledningen att den slukar fr�mmande, bakterier och virus. Vissa vita blodkroppar bildar en form av motgift som kallas antikroppar. Antikropparna kan liknas vid sm� klor som fastnar p� ytan av bakterier och virus. Antikropparna m�ste specialtillverkas s� att de passar varje typ av smitta som kommer in i kroppen. Det kan ta tid att f�rst k�nna igen smitto�mnena och sedan tillverka r�tt sorts antikroppar. Det �r d�rf�r vanligt att bakterier och virus hinner f�rs�ka sig, s� att en sjukdom bryter ut innan den bek�mpas.
Av: Andreas Norberg, 8c
Hj�rt- och k�rlsjukdomar
H�gt blodtryck:
I de stora industril�nderna �r det v�ldigt vanligt med h�gt blodtryck. Risken f�r att f� h�gt blodtryck p�verkas av hur man lever och av �rftliga egenskaper. Om man har anlag f�r h�gt blodtryck ska man inte r�ka, stressa och man ska inte vara �verviktig. Man kan medicinera mot h�gt blodtryck. Av h�gt blodtryck kan man f� huvudv�rk och k�nna sig tr�tt. Om man �ter mycket fet mat p�skyndas �derf�rkalkningen hos gamla m�nniskor.
Leukemi
Blodcancer finns i olika typer. Blodcancer kallas ocks� leukemi. De vanligaste typerna av leukemi �r lymfatisk leukemi och myeloisk leukemi. Dessa cancerformer finns i b�de kronisk och akut form. B�da formerna �r lika vanliga i Sverige. Den vanligaste formen av cancer bland barn �r leukemi. Sjukdomen inneb�r att benm�rgen bildar stora m�ngder omogna celler p� bekostnad av f�rdiga r�da blodkroppar eller blodkorn. Leukemi betyder att den som �r sjuk f�r fler vita blodkroppar i blodet. Nu kan man bota blodcancer men det gick inte f�rut.
Bl�darsjuka
Om blodet inte kan levra sig normalt har man en �rftlig bl�darsjuka. Den som har bl�darsjuka har inte det �mnet som reagerar n�r man f�r ett s�r och blodskorpan bildas. D� kan sm� s�r orsaka sv�ra och l�ngvariga bl�dningar.
Hj�rtfel
Man kan ha olika fel p� hj�rtat. Detta kallas hj�rtfel.. En sjukdom kan vara att klaffarna som pumpar blodet inte �r t�ta. Om man lyssnar i stetoskopet h�rs ot�ta klaffar som ett surrande ljud. Ibland kan st�rningar uppst� i dom elektriska impulser som styr hj�rtats arbete.
D� kan man koppla in en pacemaker som man har under huden. Den s�nder impulser som drivs med ett batteri och hj�lper hj�rtat att arbeta i j�mn takt.
Hj�rtinfarkt
Om man �r mycket stressad och har mycket att g�ra och om man har enformiga och tr�kiga arbetsuppgifter har man l�tt f�r att f� en hj�rtinfarkt. Om du dessutom jobbar skiftarbete i kombination med r�kning �r risken att f� en hj�rtinfarkt v�ldigt stor. Om man �r liten till v�xten och har ett tungt jobb �r det ocks� l�tt att f� en hj�rtinfarkt som t.ex., sm�v�xta betongsarbetare i byggbranchen. I en unders�kning av doktor T�res Theorell fastst�lldes bl.a., dessa faktorer som orsak till hj�rtinfarkt: arbetsl�shet, �vertid, skiftarbete, buller, r�kning och �lder. Den vanligaste formen av hj�rtinfarkt beror p� en propp i en tr�ng f�rkalkad blod�der.
f�rstoras
Av: Per Nilsson, 8c
Av: Bj�rn Due, Robin Landstr�m, Andreas Norberg och Per Nilsson, 8c
-------------------------------------------------------------------------------------
4. Ryggm�rgen
Precis som hj�rnan �r ryggm�rgen uppbyggd av gr� och vit substans, men h�r �r den gr� substansen i mitten. Ryggm�rgen fungerar som en central d�r omkopplingen mellan olika nervbanor sker. H�r kan impulser fr�n sensoriska nerver kopplas om till motoriska nerver. Impulserna kopplas ocks� till nervbanor som leder till hj�rnan. Omkopplingen sker i den gr� substansen. Allt det vi k�nner nedanf�r halsen g�r via ryggm�rgen och sedan till hj�rnan. Samma sak �r det om vi till exempel vill r�ra en arm, impulserna fr�n hj�rnan m�ste g� via ryggm�rgen som kopplar signalen r�tt.
Ryggm�rgen ligger v�l skyddad i den kanal som bildas av h�len i ryggkotorna. Liksom hj�rnan �r ryggm�rgen omsluten av hinnor och v�tska.
Reflexer
Om man l�gger handen p� en het platta rycker man snabbt och automatiskt bort handen igen. I bildserien kan man se detta. Det f�rsta som h�nder �r att en k�nselcell k�nner v�rmen och s�nder en impuls till ryggm�rgen. Impulsen kopplas om till motoriska nervbanor som leder till armen och f�r musklerna att snabbt dras ihop s� att handen rycks fr�n plattan.
Impulserna kopplas ocks� till hj�rnan. N�r signalerna n�r fram k�nner man sm�rta. Tolkningen av signalen tar en viss tid och d�rf�r �r handen redan borta fr�n plattan innan man k�nner sm�rta. En s�dan h�r r�relse kan inte styras med viljan utan sker helt automatiskt och kallas reflexr�relse.
Det h�r �r ett bra s�tt f�r kroppen att skydda sig fr�n skador. Ibland skulle det ta farligt l�ng tid att beh�va t�nka innan man reagerar.
Det finns tv� sorters reflexer: inl�rda och medf�dda.
M�nga reflexer �r medf�dda som till exempel att man blinkar d� �gat blir f�r torrt eller sp�dbarnets gripreflex, om man r�r barnets handflata griper barnet genast med handen.
Att g� �r ocks� medf�dda reflexr�relser. N�r barnet efter ca. ett �r kan g� beror detta inte p� tr�ning som m�nga nog tror utan det �r nu de ber�rda nervbanorna �r f�rdigkopplade.
D�remot �r cykling en inl�rd reflex som kr�ver tr�ning. N�r man v�l l�rt sig cykla utf�r man de n�dv�ndiga r�relserna helt automatiskt.
Av: Andreas Mattsson, 8c
-------------------------------------------------------------------------------------
5. Musklerna
Drygt halva kroppens vikt utg�rs av muskler. Det �r ca 600 stycken. En muskel best�r av m�nga fibrer som bildar muskelv�vnader, (l�nga tr�dar).
En muskel �r oftast tjockast p� mitten och smalnar av �t b�da h�llen. Den ena muskel�nden �r f�st i muskelursprunget, i ett ben som muskeln inte kan r�ra. Den andra �nden �r f�st i ett ben som muskeln kan r�ra som kallas f�stpunkt. Mellan benet och muskeln sitter det korta och tjocka band som kallas senor.
Olika muskler
Det finns tre olika sorters muskler i kroppen och det �r:
Glatta muskler, hj�rtmuskeln och skelettmuskler.
Glatta muskler och hj�rtmuskeln
Den glatta muskulaturen finns i inre organ som t ex i mags�cken och tarmarna. De arbetar vare sig vi vill eller inte. N�r man f�r g�shud beror de sm� knottrorna p� huden, att sm� muskler reser h�ren.
Hj�rtmuskeln �r snabb och mycket uth�llig. Den �r ett n�tverk av f�rgrenande muskelceller.
Skelettmusklerna
De arbetar bara n�r vi vill och de kallas ocks� tv�rstrimmiga muskler. De beh�ver energi f�r att kunna arbeta t ex druvsocker och fett. De inneh�ller r�da och vita muskelfibrer. De r�da �r l�ngsamma men uth�lliga och de vita �r snabba men man f�r fortare mj�lksyra.
N�r man t ex springer g�r det �t mycket energi som omvandlas till koldioxid och vatten. Det g�r ocks� �t mycket syre och f�r inte blodet tillr�ckligt med syre s� bildas mj�lksyra ist�llet. D� blir musklerna tr�tta och stela.
Skelettmusklerna arbetar i par mot varandra som t ex biceps och triceps. Om man b�jer armen sp�nns biceps och triceps slappnar av. Om man str�cker ut armen blir det tv�rtom. En muskel kan allts� inte arbeta ensam.
Muskeltr�ning
Om man inte motionerar blir musklerna svagare och stelare. Man ska helst tr�na ett par g�nger i veckan. D� blir hj�rtat starkare, musklerna blir kraftigare och �kar i styrka. Leder och ledband h�ller b�ttre och man f�r b�ttre skydd f�r "ont i ryggen". Man kan ocks� undvika �vervikt och fetma.
N�r man b�rjar tr�na ska man alltid ta det lugnt, man m�ste v�rma upp. Annars blir musklerna �veranstr�ngda, man f�r tr�ningsverk. Efter n�gra tr�ningar kan man �ka tr�ningsdosen mer och mer s� musklerna byggs upp.
Styrketr�ning som t.ex. armh�vningar och situps �r viktigt f�r rygg- och magmuskler. Kondition m�ste man ocks� ha f�r att kroppen ska kunna ta upp mer syre. D� tr�nas ocks� hj�rta och lungor.
Om en muskel uts�tts f�r stark p�frestning eller ett pl�tsligt ryck, kan tr�dar i den brista och det kan bli en bl�dning i muskeln, muskelbristning. Om en muskel har stannat i hopdraget l�ge f�r man kramp.
Av: Sofia Ohlsson, 8c
-------------------------------------------------------------------------------------
6. Lungorna
Lungornas uppgift
Lungorna �r organ f�r andningen och det �r lungornas uppgift att f�rse blodet med syre som distribuerar det vidare ut till kroppen. I lungorna befrias ocks� koldioxiden fr�n blodet som bildas i cellerna under cellandningen t ex i musklerna.
Lungornas uppbyggnad
Lungorna �r uppbyggda av en luftstrupe, broskringar, bronker och sj�lva lungorna. L�ngst upp p� luftstrupen sitter det ett struplock och ett struphuvud. Luftstrupen f�rst�rks av broskringar som h�ller den utsp�nd. Luften delas i bronken till varje lunga. Luften f�rdelas i mindre luftr�r tills syret kommer till en lungbl�sa d�r blodet tar upp syret d�r blodet tar upp syret.
Diafragma
Andningen sker automatiskt. Andningen regleras fr�n en s�rskild del av hj�rnan. Hj�rnan s�nder signaler till de muskler som sk�ter in- och utandningen. N�r man till exempel arbetar fysiskt ger hj�rnan order om att vi m�ste andas snabbare, s� att muskelcellerna ska f� tillr�ckligt med syre. Andningen sker med hj�lp av en stor muskel som kallas diafragma och sitter under lungorna. N�r vi andas in dras muskeln ihop och r�r sig ner�t. D� utvidgas lungorna, eftersom lungornas nedre del f�ljer diafragmans r�relser. N�r diafragmamuskeln slappnas av h�js mellang�rdet och luft pressas ut genom lungorna. Om kroppen beh�ver mycket syre och m�ste andas snabbare, som n�r man motionerar, anv�nds �ven de muskler som sitter mellan revbenen.
Flimmerh�r
V�ggarna i luftstrupen och bronkerna �r kl�dda med slem och sm� h�r. De smutspartiklar som f�ljer med inandningsluften fastnar i slemmet och f�rs upp ur luftv�garna med hj�lp av flimmerh�rens r�relser. Tobaksr�k f�rlamar flimmerh�ren s� att r�relserna minskar. Efter en tids r�kning f�rsvinner flimmerh�ren helt och d� kan virus och bakterier l�ttare angripa slemhinnan och orsaka infektioner. Det stannar ocks� mer slem i luftr�ren d�rf�r f�r r�kare oftare f�rkylningar, hosta och andra problem med luftr�ren �n icke-r�kare.
Andningstakten
I vila tar du 12-15 andetag per minut och under varje andetag tar du upp ca 0,5 liter luft. Vid h�rt kroppsarbete beh�ver muskelcellerna mer syre och d� kan antalet andetag per minut �ka till 60 andetag. Om man m�ter hur mycket luft som kan bl�sas ut efter en maximal inandning f�r man ett m�tt p� vitalkapaciteten. Den varierar hos vuxna mellan 3,5- 5 liter beroende p� �lder, k�n, kroppsbyggnad och l�ngd. Vitalkapaciteten kan h�jas genom motion och v�ltr�nade idrottsm�n kan ha en vitalkapacitet som �verstiger 7 liter.
Av: ?
-------------------------------------------------------------------------------------
7. Lungsjukdomar och st�mband
Lunginflammation.
Ett annat ord f�r lunginflammation �r pneumoni.
F�r n�gra �rtionden sen var lunginflammation en d�dlig sjukdom, det var s� f�r att de d�tida l�karna inte hade n�got botemedel. Idag har vi ett botemedel, penicillin som motverkar och d�dar bakterierna.
F�rkylning
F�rkylning orsakas av ett virus. Under f�rkylningen sv�ller slemhinnorna upp och bildar slem som man hostar upp och det slemmet g�r s� att det rinner i n�san. F�rkylningar �r mycket smittsamma och sprids med t.ex. hostningar och nysningar. Det kan ta ungef�r en vecka f�r immunf�rsvaret att ta bort en f�rkylning.
H�snuva och Astma
Allergier mot �mnen i mat och luft t.ex. pollen kan yttra sig p� m�nga s�tt. Pollenallergier leder ofta till h�snuva med svullna slemhinnor och irriterade �gon. Astma inneb�r att de finaste luftr�ren dras ihop s� att man f�r sv�rt att andas.
Tuberkulos (TBC)
Tuberkulos orsakas oftast av bakterier som fr�mst angriper sig p� lungorna. TBC var f�rr en folksjukdom i Sverige.
Hicka
Hicka �r en snabb inandning. Den uppst�r n�r diafragmamuskeln helt ofrivilligt dras ihop, det ger en snabb och pl�tslig inandning. Hickljudet f�r man n�r st�mbanden st�ngs igen v�ldigt fort.
St�mbanden
St�mbanden vibrerar om de h�lls st�mda samtidigt som luften fr�n lungorna pressas ut. D� h�rs en ton som blir h�gre ju mer st�mbanden str�cks. M�n har l�ngre st�mband �n kvinnor och d�rmed m�rkare r�st. L�pparna och tungan �r de som formar st�mbandens ljud till ord n�r vi talar n�sh�lan och munh�lan fungerar som resonansl�dor och p�verkar ljudets klang. Struphuvudet sitter �verst p� luftstrupen och det skyddar de tv� st�mbanden, Struphuvudet �r gjort av brosk.
Av: Henri Perki�, 8c
-------------------------------------------------------------------------------------
H�ret
H�r och naglar �r d�d v�vnad, de har inga nerver s� man kan sk�ra i dem utan att det g�r ont. H�ret best�r �ven av horn�mnen. Varje str� v�xer ut fr�n en h�rs�ck som sitter neds�nkt i l�derhuden. M�nniskan har 100 000 - 200 000 h�rstr�n som v�xer upp ur h�rs�ckarna n�gra tiondels millimeter per dag.
H�rs�ckarna hinner tillverka ca 8 meter l�nga h�rstr�n under v�r livstid, men alla h�rs�ckar �r inte aktiva samtidigt. Dom har vissa viloperioder d� tillverkningen av nytt h�r st�r stilla. H�ret v�xer ungef�r 1 cm per m�nad.
Dom h�rstr�n som �r runda i genomsk�rning v�xer rakt och dom h�rstr�n som �r platta v�xer v�gigt eller krulligt.
Varje h�rstr� har en sammandragen muskel som har en viss r�relsef�rm�ga. Muskeln f�r t.ex. h�rstr�n att resa p� sig n�r vi blir kalla eller r�dda. H�rresning p� ett p�lskl�tt djur inneb�r att p�lsen blir tjockare och isolerar kyla b�ttre. Vi m�nniskor reagerar p� samma s�tt. H�rf�rgen beror p� den m�ngd melanin som finns hos en individ. R�dh�riga personer har ett extra pigment. N�r man blir �ldre bildas mindre pigment och sm� luftbl�sor i h�rskaften g�r h�ret gr�tt eller vitt.
Talgk�rtlarna mynnar i h�rs�ckarna. De avger fett som kommer upp p� hudens yta och g�r hornlagret mjukt och smidigt, fettavs�ndrande k�rtlar t�mmer ut ett sekret som heter sebum i h�rs�ckarna. Sebum oljar inte bara h�ret och den omgivande huden utan hindrar ocks� alltf�r stor avdunstning av den svett som bildas av ca 3 miljoner svettk�rtlar i l�derhuden. De flesta av dom h�r �r ekrink�rtlar. De producerar svett som avl�gsnar natriumklorid, avfallsprodukterna urin- och mj�lksyra och nedbrytningsprodukterna av exempelvis vitl�k och kryddor.
Naglar
Ist�llet f�r klor har m�nniskor och apor en hornplatta p� finger- och t�spetsarnas ovansidor. Nageln bildas i �verhuden. Den vilar p� en hudb�dd och �r infattad i ett hudveck , som baktill skjuter ut �ver nageln och bildar nagelbandet d�r nagelroten ligger. Hela livet v�xer v�ra naglar. Nagelbitning �r en symtom p� nerv�s sp�nning, som verkar ha n�got samband med barns vana att suga p� fingrarna. Behandling av nagelbitning b�r ske med psykoterapi.
Nagelsjukdomar
Den vanligaste sjukdomen �r kronisk nagelinflammation som uppkommer hos personer med fuktigt arbete, svamp som g�r nageln gul och por�s, psoriasis som ger punktformade djupa h�l eller gulr�da fl�ckar och felv�xt eller f�rtjockning av naglarna, speciellt p� stort�rna.
Nageltr�ng kan uppst� n�r nagelns sidokant trycks in i skinnet s� att det l�tt kan bli ett s�r som l�tt inflammeras. Detta orsakar oftast stort�nageln och �r mycket sm�rtsamt. Den h�r sjukdomen orsakas oftast om man har tr�nga skor eller felaktig klippning.
Av: Sara Mauree, 8c
-------------------------------------------------------------------------------------
Av: Emil Karlsson
-------------------------------------------------------------------------------------
Immunf�rsvaret
Av: Alexander Holmberg, Andreas Lindh och Johan S�derholm, 8c
E-mail:Webmaster
Last update: Den 30 maj 1999 19.43.43